det blir ju bara jättepinsamt att sitta och prata helt tyst
ibland är det himla tur att nana finns, eller mest hela tiden tycker jag faktiskt för då kan jag säga till henne att hon ska låtsas att hon lyssnar fast hon egentligen ska ignorera när jag måste klaga av mig utan att andas ett tag. och sen när jag har gjort det kan hon få mig att skratta igen;) jag är iallafall galet trött fast jag har sovit inte jättelite och min konstiga armsmärta har spridit sig och mitt huvud dunkar och jag har blåmärken på knäna och massa snor i näsan och nyste typ tio gånger i rad på svenskan. och som att inte det räckte luktar doftljuset typ ingenting! (nu känns det lite bättre tack) jag har iallafall städat massa och försökt göra lite matte men jag fattade ingenting, verkligen ingenting men nu ska min fina bror hjälpa mig imorgon så det kanske blir bättre då! nu ska jag läsa klart engelskaboken så jag kan gå och lägga mig nån gång för jag måste faktiskt masa mig till skolan imorgon klockan halv nio, för när allt kommer omkring är jag ju trots allt naturare. bläää.
bara så ni vet är dethär ingen klagoblogg egentligen det bara råkade bli så, imorgon kommer jag tillbaka med gladare miner. haha nu blev jag kallad gullefjun, vissa vet hur dom ska förgylla min dag:) älskipälski!
