jag känner inte dig men jag vill också ha en kram

Jag är nedkylt in på djupet och stel i fingrarna efter två timmars promenerande i vad jag trodde var värmen men som tyvärr visade sig vara kylan och blåsten. Vi såg ut ungefär som två gamla tanter när vi försiktigt stapplade fram men inte hjälpte det, vi halkade lika mycket i alla fall. Men det var ju tur att kakan inte hamnade på marken! Jag har en uppsats som ska vara inne om fem timmar. Synd att jag inte har börjat. Helgen har vart toppen och nu är det bara fem dagar kvar till nästa! Jag har suttit och funderat över om det finns någon kladdkaka kvar i köket sen på jag kom hem och jag tror att det är dags att gå och titta efter nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0